Det var ett bra tag sedan jag här skrev

Hade fullt upp med Åkersberga Revy

På så sätt blev det ju så som det blev

Istället för att skriva här skapa jag en ny

Liten ”bloggy” som man den så fint kan kalla

Där man skriver inlägg på 140-tecken, max

Allt är på rim – kortare men ännu balla

Och uppdaterar ofta, närhelst det är dags

På springande fot och då via SMS

Eller vid närmaste data med internet

På så sätt slipper jag all denna stress

Ty långa inlägg är inte alltid helt rätt

Revyn är då äntligen slut; den är över!

Lite trist är det ju på helger

Fast fritid är ju något som vi alla behöver

Trots jag det inte alltid väljer

Teknikershowen var ju slutet på skiten

Och på festen bara flödade spriten

Dagen efter var man rätt så sliten

Som vanligt kom ju bara eliten

Skånstaförrådet är som värsta riten

Isigt underlag på det sista biten

I kölden känner man sig liten

(Ni ska inte låta mig iväg sådär skena)

De som var där vet ju vad jag mena

På festen i alla fall så fick jag pokal

För att jag varit där en massa

(alla tyckte det var ett bra val)

Sen gick jag mest runt och glassa

Jag hade chansen att buda på en kyss med Jakob

Kapitalen i plånbok och på kortet var ej stora

Pengarna tog slut och jag tänkte ”Men… jahopp…”

Vill ändå inte köpa honom som en hora

Men för att göra upp för detta misstag

(för alla blev chockade och bestörta)

Ska jag ge honom nåt fint med handtag

(mitt lama försök till att flörta)

Men när chansen väl infinner sig

Då jag den kan lämna

Skulle det vara så himla typiskt mig

Att modet kommer rämna

Men nog om min framtidsvision som dystopi

Där har man ingenting att hämta

Föreställer mig nu min lördag som en utopi

Så är jag glad och kan skämta…

Puss och Kram till alla jag känner

Men särskilt de som är mina vänner!